Barnbidraget kom till 1937 och var då inkomstbeprövat. Från och med 1948 infördes det allmänna barnbidraget för alla oberoende inkomst. Man införde barnbidraget därför att man ville utjämna levnadsstandarden mellan barnrika och barnlösa familjer, öka barnafödanet men framför allt för att minska antalet barn som levde i fattigdom. Idag är barnbidraget 1250 kronor (skattefritt) per barn och betalas ut den 20:e varje månad. Det är inget man behöver ansöka om utan betalas automatiskt om barnet och vårdnadshavaren är försäkrade i Sverige.
Barnbidraget regleras i socialförsäkringsbalken och delas in i några kategorier.
Allmänt barnbidrag; Det barnbidrag man får för ett barn yngre än 16 år.
Förlängt barnbidrag; Barn över 16 år som går i gymnasiesärskolan eller grundskola kan få förlängt bidrag till 20 år. Samma belopp som det allmänna barnbidraget.
Flerbarnstillägg; Ett ekonomisk tillägg man får vid minst 2 barn eller fler och ökar med antalet barn.
Vad ska barnbidraget täcka?
Barnbidraget täcker cirka en tredjedel av ett barns omkostnader per månad. Till exempel mat, försäkringar, hobbies och andra utgifter som rör barnets välbefinnande. Pengarna är inte tänkt som ett extra tillskott för dig som förälder, oavsett hur man än motiverar det. Man kan inte köpa tillbehör för bäckenbottenträning för de pengarna fastän man motiverar det med att graviditeten orsakade problemet. Pengarna är menat för barnets omkostnader, punkt.
Har man som förälder en bra ekonomi och inte har ett behov av pengarna så är det istället moraliskt bättre att spara dessa pengar för barnets framtid. Till exempel på ett fond- eller räntekonto. Det innebär en trygg och bra start in i vuxenlivet.
Separerade föräldrar; vem får barnbidraget?
Vid en separation så kan föräldrarna själva komma överens hur de ska göra med barnbidraget. Då barnbidraget inte är inkomstbeprövat så spelar det ingen roll om ena parten tjänar mer än den andra. Vid till exempel växelvist boende så har båda föräldrarna rätt till 50% av barnbidraget oavsett inkomst. Men man kan själva komma överens om hur man vill fördela ansvaret. Vissa låter hela barnbidraget gå till ena föräldern och den föräldern har huvudansvaret för barnets omkostnader.
Är man däremot inte överens så bestäms vem som får barnbidrag beroende på de antal dagar barnet bor hos vardera part. Är man till exempel boendeförälder, vilket menas med att barnet står folkbokförd på den adressen och barnet bor mindre än 12 dagar hos den andra föräldern, då har man rätt till hela barnbidraget. Ibland blir det rättsliga tvister om detta och har man problem med att komma överens så bör man i första hand ta hjälp av samtalshjälp hos kommunen. Fungerar inte det så måste man ta hjälp av en rättslig process.